Vi väljer våra strider

Om man lever ihop med en liten 2årig lillhusse bor man ibland mitt i krigszonen. Då hjälper det bara att bygga skyttegrav med hö eller fundera vad man egentligen vill göra med sitt liv. Nu är ju våra liv väldig korta och dyrbara tycker vi. Så om Antonios ligger precis framför vattenflaskan då har man 2 alternativ. Man bråkar med honom eller går till den andra flaskan.

I början bråkade vi, men efter en tid gick vi till den andra vattenflaskan. Om Lucia vill hoppa på oss då springer 2 marsvin i väg. Klara springer inte om hon inte vill bråka med sin syster, utan då rullar hon iväg.

Maja är jätteduktig att undvika allt bråk. Antonios bråkar med alla och helst samtidigt. Klara älskar att bråka med sin syster. Men den som är bäst på att skrika och bråka är lillhusse. Han är vår förebild när det gäller skrikandet. Vi tränar flitigt för att överträffa hans höga tonläge! Matte är vår stora förebild att undvika strider. Om lillhusse vill ut barfota i regnvädret så får han gå. Han märkte själv att det var kallt. Matte gick också ut, hon ville inte att han skulle försvinna. Nu har de båda lite snuva, men lillhusse vill ha sina skor och regnkläder nu när det regnar!

Varje dag får vi uppleva mattes kreativitet. Till exempel fick vi ett nytt husdjur. Den här gången var det inte Maja som fixade det. Nej det var matte i egen hög person. Husdjuret heter Motzkuh och är en liten grön ko som flyger runt i hela världen och varje gång när den hälsar på hos oss då blir det bråk och skrik. Eftersom vi inte ville ha bråk och skrik letar man först efter kon, sen jagar man bort den eller spolar ner den på toaletten eller hittar något annat sätt för att bli av med den. Det är faktiskt en stor tröst för lillhuse och matte.  Många strider slutar med att matte letar efter en ko (någon gång hittade hon den i lillhusses näsa) och sen ser man lillhuse trava iväg till soptunnan med kon. Vi älskar den där bilden. Då vet vi att striden är över och vi får precis det som vi ville ha, nämligen lugn och ro.