I morse ville Wilda ha taxi och hon ville till vågen! Ingen protest eller ”Jag vill ha taxi härifrån” Jag blev lite fundersam, men när jag såg hennes vikt blev jag mållös. 902 gram! Okay det var efter frukosten, men ändå. Vilken duktig tjej!
Dessutom har vi bytt stödmatsmusik. Istället för pärleporten bli det nu Siegfried Fietz. Wilda äter även själv ut matskålen. I alla fall tills hon kommer ihåg att jag nu kan göra något annat samtidigt. Blicken är alltid fastklistrad på mig när hon äter. Vi har blivit ett bra team och det känns om vi förstår varandra utan ord. Det finns bara en sak som jag inte kan förklara för henne. Taxin funkar bara när man klättrar upp på mattes hand och inte när man klättrar upp på datormusen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar