Natten tillbringade Wilda tydligen i matskålen. När jag kom in till marsvinen träffade jag på en nyvaken och ilsken liten pälsboll. Jag plockade upp henne och erbjöd henne att gå till tältet. Hon kastade sig över kligröten som en galning. Sen ville hon sova i tältet och dessutom behövde hon tröst. Allt detta hände före första kaffet. Det är en dålig kombination, det kan jag lova. Min man blev tältvakt och jag fixade frukost till resten av truppen. Självklart gick jag förbi Wildas tält och visade matskålen. Jodå frukost ville hon också ha, men hon glömde helt bort vad taxi betyder. Till sist fick min man henne på golvet och en den här gången skrikande pälsboll kom springande till marsvinsrummet. Jag hjälpte henne över gallret och hon sprang glad till sin favoritplats. Wilda har nämligen ett litet hörn där hon sitter och äter frukost. Var hon äter frukost har hon inte glömt. Men annars….
Wilda är över 5 år nu och glömmer ibland (många) saker. Ibland går hon vilse eller hon glömmer att hon inte kommer ner från hustaket. Dessutom tappar hon vikt och får extra mat. Det tycker hon om! Extra maten får hon på skrivbordet. Än så länge får hon nämligen sitta där. Men om ni frågar Wilda, så är hon helt övertygad om att tältsemestern är snart slut. Wilda har nämligen ett problem till och hon är djupt olycklig över detta. Hon är inte längre rumren. När hon väntar på maten med dom andra kan det hända att hon kissar på mattan. Katastrof!!!! Nu anar matte ju hur det är när man bli gammal och tycker det är absolut inte Wildas fel och sånt kan hända. Mattan kan man tvätta och tältet kan man ju också tvätta. Alltså inget problem. Men för lilla Wilda är det ett problem. Stackars liten. Hur kan jag förklara för henne att hon får tälta varje dag, att hon får sina elefanter och att jag tycker om henne också när hon blir gammal och det händer olyckor?
Wilda,den lilla tanten, har blivit min absoluta favorit i din flock. Hon är nästan lika gammal som Kajsa, som är 6,5 år nu. Kajsa är en snäll och förvirrad liten dam som aldrig har blivit ilsken. Däremot blir hon ofta upprörd och springer till mig för att berätta vilka dumheter de andra hittat på. Wilda verkar ha en helt annan personlighet. Hon blir arg om saker inte går som hon vill. Det är en underbar egenskap. :-)
SvaraRadera