Idag drömmer jag mig till regnbågsängen

Förr ett år sedan lämnade oss vår lilla älskade chefkastrat Bruno P. Det är en sorglig dag idag. Jag saknar honom fortfarande och jag tror att han var en speciell liten kille. 2 år skrev han dagbok i tyska marsvinsforumet (halva forumet kände till honom) och dessutom var han en stor ABBA fan. Ni skulle ha sett honom när han skuttade genom rummet när jag satte på ABBA skivan. Det finns så mycket vad jag skulle berätta om honom. Han var så förälskad i sina tjejer att han fick ett andra namn, han blev så glad över Lucias barn och kände sig som pappa till lilla Eugen, eller hans promenader i hallen eftersom han måste banta eller att hans älsklingstjej var Flora. Dom älskade varandra så mycket så att dom delade chefposten. Hans glädje när han fick banan och hur han kunde övertala matte precis till nästan allt vad han ville. I marsvinsrummet finns 2 tavlor som vi fick från Bruno P:s fadder.  Dom sista dagarna med honom med tvångsmatning, olika veterinärbesök och striden om rätt medicin som kom till sist för sent. Fortfarande har jag skuldkänslor eftersom vi inte tog med ABBA skivan till hans sista veterinärbesök (men han fick skivan med på resan till regnbågsängen), fortfarande kan jag inte lyssna på ABBA och jag kan inte säga Sunes tjejer. Nej dom tillhör honom. Jag är glad att Flora inte följde efter honom och att han inte tog med sig en annan tjej.

Men jag tror att han vet precis vad händer här med hans flock. Han valde ut Sune och skickade Sune till oss för att vakta damerna. Bruno P vet hur vi saknar honom och han är glad att vi inte glömmer honom.